24 maj: Flygstrejk!
Det är ju fullständigt makalöst. Sitter och följer TV-sändningarna för att se hur "flygfacket" kommer att agera utifrån de strandade förhandlingarna. Från att som ung ha varit en stridande avant-gardist har jag som lite äldre och erfarnare ändrat perspektivet något (fortfarande bor nog lite av en rebell i mig). Till vilket pris sätter man som strejkande kabinpersonal sprätt på miljoners miljoner för att få några spänn i löneförhöjning. Vad ska de ha pengarna till? Har de inte mat på bordet, friskt vatten, fina hus, stora bilar och plattskärms TV. Har de inte sjukförsäkring, pensionsförsäkring, fri sjukvård och mediciner. Vad är det de saknar?! På måndag har jag och Per-Erik SAS-biljetter till Göteborg. 14.30 börjar man de sista undersökningarna inför en transplantation som man vetat om i många år att den kommer att bli aktuell. Under ett par år har Per-Erik genomgått en mängd mindre trevliga undersökningar. Tiden på Sahlgrenska har varit bokad sedan flera månader. Hallå flygvärdinnor och piloter; förstår ni att ni inte bara så där kan sluta flyga. Brukar ni tänka på vilka som flyger med er. Vart de ska, vad de gått igenom eller vad de är på väg till, hur människors bagage (jag tänker förstås inte på handbagaget) ser ut. Tänk på det en stund och tänk en liten stund på hur männikor runt om i världen har det och fundera sedan över era bevekalsegrunder för att gå ut i strejk.
Seså Seså!
Hur var nu den gamla progglåten... "Den lilla frihet du har, har din klass fått kämpa sig till".
I och för sig har jag alltid gillat strejker eftersom det oftast varit den sista utvägen att åstadkomma varaktiga förändringar av orättvisa villkor. Kiruna -68/69, de stora strejkerna i gruvorna i Sydafrika på 80-talet osv.
Dock - jag har också synnerligen svårt att sympatisera med kabinpersonalens tjafs. Inte minst eftersom vi behöver komma till Göteborg i tid på måndag.
En annan oro är naturligtvis att strejken- om den nu blir av, skulle sprida sig. Tänk OM- hemska tanke, personalen på Sahlgrenska skulle få för sig att sympatistrejka t ex ;-).
Jag tycker också att SAS ledning ska agera klokt och modernt just nu. Ett bra sätt brukar vara att kasta in ett oväntat erbjudande om nån sorts bonus i krisförhndlingarnas slutskede.
Varför inte göra som tidningen Glamour gjorde häromveckan i Kungsträdgården t ex: STILLETTO RUN! Med 100.000 i första pris.
Vad det är?
Enkelt - hundra meters sprinterlopp i högklackade skor. Minimum 7 cm. Först i mål vinner.
Tyvärr var dock inte tidningen Glamours tävling könsneutral. Bara kvinnor fick vara med. Vinnaren sprang i Prada för övrigt.
SAS skulle kunna föregå med gott exempel och dels göra tävlingen könsneutral, och samtidigt höja vinsten med en miljon för förste bäste SAS-personal som vann.
Jag lovar att strejkledarna på SAS skulle köpa ett sånt erbjudande rakt av och sedan lydigt frakta oss till Göteborg på måndag.
För övrigt är jag också övertygad om att jag själv skulle vinna en dylig STILLETO RUN om fjorton dagar eftersom min gångart då kommer att vara kraftigt framåtlutad, effektiv och vägvinnande....
/per-erik
Det, Per-Erik, det kallar jag positivt tänk. Stiletto i magen om sex dar och sen några veckor senare tävlar vi i, det så småningom kända, "only one kidney-loppet" på Hemsön. Till brevlådorna t/r.
