MARIKAS BLOGG

I dag satt Gud (eller vem det nu är som styr över tingens ordning för det kan väl aldrig vara det egna initiativet) i sin himmel och hade lite tråkigt. Han tog fram sin speciella jordkikare och inspekterade hur hans undersåtar skötte sig. Längst upp på klotet, ganska långt norrut i ett glesbebott land fick han syn på en kvinna som satt på sin altan och tog det mycket lugnt. Hon hade precis satt på sex ägg på kokning för att ha till lite senare. Uppslukad av en artikel på Aftonbladets kultursida glömde hon både tid och rum (och barn). Vilken lat och ansvarslös individ, tänkte Gud, jag tror att jag ska ge henne en liten läxa så att hon lär sig att inte ta så lätt på livet.

Plötsligt ryckte jag till på min altan av en redig smäll. Den kan väl aldrig ha kommit innirån . Det måste ha varit en moppe, gräsklippare eller något annat motordrivet. Men luktade det inte lite konstigt också. Bäst att gå in och titta. Möter Klara i vardagsrummet som säger; men mamma, det har ju kokat jättelänge ju. Går ut i köket och tror inte mina ögon. Oh Gud! Alla sex äggen har torrkokat och exploderat i heka köket, då menar jag verkligen HELA köket.. Jag fräser till Klara; Men varför kunde du inte säga till att det hade kokat så länge, varvid hon fräser tillbaka; men jag vet väl inte hur länge du vill koka din mat. Så sant så.

Det var bara att lägga sig på alla fyra och börja med golvet. Nästa steg var taket, det nymålade fina. Försiktigt, försiktigt lossade jag gula och vita från den matta takfärgen. Det gick ganska bra men tog närmare en och en halv timme. Sedan återstod under och på skåpen, köksväggarna, porslinet (har ju öppna hyllor), frukten och kökssoffan. Precis när jag trodde att jag var klar råkade jag titta under fläkten, jag kan bara säga att där var det värst av allt. Omkring tre timmar tog hela proceduren.

När väl detta var klart hade jag liksom fått blodad tand. Fortsatte med att ta alla tidningar och kartonger till återvinningen. Gick sedan över till att sortera och bära undan allt som inte var på sin rätta plats. Skrev sedan en bunt brev som borde ha blivit skrivna för längesedan. Och nu när klockan är 00.29 har jag precis putsat klart arvesilvret för första gången på mycket länge. Tror nog inte att energin kom ovanifrån utan är helt säker på att det är den vidunderliga praktnjuren. Men nu Gud, kan du väl ge dig på nån annan (för jag kan inte se att jag haft något eget ansvar i detta explosiva händelseförlopp).

---