4 augusti: Aktuell rapport.
Äntligen har den på Stadium beställda step upbrädan kommit. Fick den till verkligt superpris; 300:- på REA, ordinarie pris 899:-, så passa på att beställa nu om ni är på jakt efter en. Mycket av dagarna går åt till motion- och konditionsträning. Det gäller att rädda muskler och skelett inför framtiden. Och jag vill verkligen inte gå uppi vikt, fast jag har redan gjort det! 3 kg. Förstår verkligen inte varifrån de kommer. Går ju varje dag två varv runt Sjön (5 x 2 km) med både stavar och tyngder och dessutom numera en halvtimme på brädan (tänkte jag skulle få en rumpa som JLo). Vad mer kan man göra? Kom gärna med heta tips.
Att tekniken spelar en avgörande roll visste ni väl redan. Särskilt när man går med stavar. Höjer man längden på staven så att vinkeln i armbågsleden minskar från 45 grader till knappa 40 grader, sätter ner staven med tyngd i marken och gör ett kraftfullt frånskjut när man går så ökar effekten markant både i flåset och i biceps. Samma sak på brädan, effekten ökar om man tar stegen ordentligt bredbent.
Det här är första veckan som jag besökt njurmedicin endast en gång. Det innebär en allt större frihet (varje besök tar 3-4 timmar) men samtidigt en ökad nervositet. Det är ju tryggt att kontinuerligt få provsvar som bekräftar att det man känner i sin kropp överensstämmer med hur den verkligen mår. Att inte ta prover på en vecka innebär att jag blir oerhört fokuserad på min kropps olika signaler. Vad det jag känner? Vad står det för? Hur kommer resultaten att vara på måndag? Tänk om det har hänt något drastiskt? Hur blir fortsättningen då? Ska man leva med den här oron i framtiden eller vänjer man sig?
Det lite friare livet innebär att jag träffar fler människor. Det är fantastiskt många av dem jag har mött som följer mig på min blogg. Jag blir alldeles rörd. Själv kan jag bara se en statistik över hur många som varit inne och läst och hur många sidor som är lästa men det framgår inte vilka som varit inne på bloggen. Men det är i snitt mellan 12 och 15 olika personer varje dag! Tex så var jag inne själv första gången idag vid halvnio i morse, då hade tre personer redan varit inne och läst! På en lördagmorgon, alldeles makalöst! Det är flera som lite försiktigt frågat om de får lämna ut bloggadressen. Absolut! Den är inte alls hemlig utan fullt sökbar på "google". Dessutom tar jag gärna mot kommentarer om innehållet. Vad är det man är nyfiken på att å veta när man besöker bloggen. Är det hur förloppet efter transplantationen förflyter eller är man intresserad av mina tankar och de inre processer som äger rum i samband med hela transplantationssituationen.
Jag och Per-Erik funderar på att skriva en bok så småningom. När vi själva stog inför detta stora äventyr sökte vi både litteratur och information på nätet om människor som genomgått samma process. Det enda vi fann var en liten skrift av en av de doktorer vi hade i Göteborg som själv hade givit sin man en njure: Den var bra men skriven mer ur ett läkarperspektiv. Vi ville veta hur man känner inför, under och efter transplantationen och framförallt ett perspektiv som förmedlar tillit och framtidshopp. Kan vi bjuda på det och det kan hjäpa en endaste människa så är det värt insatsen.
En bok lådter som en jättebra idé. Jag har ju aldrig ens behövt tänka tanken men förstår verkligen behovet av en bok för den som är i samma situation som du har varit. Jag ser framför mig en bok där ni skriver vartannat kapitelvar, och där man ser samma händelse eller skeende från givarens och mottagarens håll, era olika tankar och känslor inför det som händer. Jag tror säkert att ni kan hitta helt rätt eftersom ni själva vet vad det var ni hade behövt när ni letade efter information.
Tack för de synpunkterna. Vi tar det till oss.
Tjena
Tror inte att Du ska va´ så konfunderad över viktökningen, det kan ju, med rätt hög sannolikhet, faktiskt vara muskler!!! Annars kan Du nog söka övningar på nätet eller ta kontakt med någon sjukgymnast som skickar över en bunt. Om Du vill kan jag kolla vad som finns här och skicka.
Mvh
Per
Hej Per!
Tack för tipsen. Lite är kanske muskler men tydligen påverkar cortisonet ämnesomsättningen och det kan man bara rå på genom att sänka dosen och det får jag inte göra än på ett tag. En viktuppgång på 5-10 kg är tydligen inte ovanligt med den medicinering jag har fick jag veta idag. Kan knappast äta vare sig nyttigare eller mindre. Kanske lite då! Hoppas du har det bra i din nya hembyggd.
Har varit borta några dagar och kastade mig över datorn när jag kom hem för att läsa din blogg. Jag tycker att det är en jättebra idé om du och Per-Erik funderar på att skriva en bok. Från läkaren kan jag få veta det rent medicinska, men jag är även mycket
intresserad och vill veta hur det är från patientens och donatorns sida inför operationen, under och framför allt tiden efter operationen. Vad som är viktigt att veta och vad man skall förbereda sig för.
Tack Elisabeth för dina synpunkter. De väger naturligtvis tungt när vi ska börja fundera över utformandet av en ev. bok. Hoppas det går bra för dig och maken. Ring så fort du har några funderingar.
Mvh Marika
